Att se och plocka smultronen
Efter en dryg vecka här hemma.känner jag mig som vanligt, dock utan stress vilket inte är så vanligt i December......och ändå är det ju egentligen allt totalt upp och ner, men jag lyckas just nu att vara i härvaro och ta tillvara en tid av ledighet.
Är ju en som trivs rätt bra att vara ledig och hemma, få styra över min tid.
Min Fibromyaligi har gjort att jag har skalat ner livet, som jag skrivit om här i bloggen tidigare, att hitta de där vardagssmultronen som ger energi och får mig att känna mig tillfreds.
Att börja dagen när jag vaknar i mörkret, genom att lyssna till Morgonandakten, litet stilla reflektion in i öronen och sen en spotifyelista med Taizemusik från det eukumeniska klostret i Frankrike.
Går upp och tänder ljus, brygger kaffe och lyssnar på radio, och då pratar vi Radio Östergötland. Litet morgonchatt med vänner i stunden, så fint att finnas med i andras tankar och dela deras.
Tar in verkligheten succssesivt med frukost och en äkta Pappers-Corre.
Igår vågade Kent åka iväg en sväng för att hämta ved, och jag var själv, Han var mer orolig än jag att jag skulle få ett epilepsianfall, men vi måste ändå ha en vardag, även om det tar tid.
Jag bakade då ett helt vanligt Decembersaffransbak. Adventsmusik flödade, det doftade och det var som det brukar vara i mitt kök. Skillnaden att det var en vardag mitt på dan och jag hade all tid i världen.
Avslutar med tända ljus och Karlavagnen på radio, stickar några varv på min poncho.
