VARDAGSSMULTRON

Här kommer jag att reflektera över fina smultron i vardagen, att förhålla sig till livet ur ett positivt perspektiv.

Körsång = glädje och välmående!

Publicerad 2017-09-03 19:01:00 i #Gemenskap, #Härvaro, #fibromyalgi, #glädje, #körsång,

Septembers första helg började med sommar och övergick till höst. Jag har tillbringat den med ett härligt gäng körsångare, en uppstartshelg på den underbara stiftsgården i Vårdnäs.
Här landar man så lätt, allt är enkelt och avskalat på ett estetiskt sätt, det bjuds på härliga måltider där grönsaksbuffen är något utöver det vanliga,sen tillbringas tiden med lagom varvning av sång och mat/fika. Lördagen slutade med en fin sommarkväll och jag satte mig på bryggan. Jag fångades på bild av Ragnhild som gick förbi "det ser så härligt ut"
och det var det, jag samlade mina egna tankar och intryck av dagen och njöt i kvällssolen.Det är viktig tid för mig i alla sammanhang att stanna upp, vara med mig själv och låta tankarna flöda, att vila i stunden. Det är så jag hämtar kraft för att klara mitt liv med fibro. En sån här helg är så rolig och något jag inte vill missa, men även när allt är positivt och njutbart tar det energi och kraft, det liksom både fyller på depåerna och tömmer dem på samma gång. Jag känner det inte i stunden utan det kommer smygande, men genom att ge mig sådana här små stunder av egen härvaro blir det i slutändan positiv övervikt!
 
Senare drog regnet in och söndagen bjöd på ett höstigare väder. Vi arbetade med drama inför att vi i höst ska sjunga musical, Luthers ungar.  En härlig dramapedagog kom och vi gjorde en massa dramaövningar som en del i detta. Drama har vi olika tankar inför, själv har jag hållt på litet i olika sammanhang, både för min egen del och i arbetet med barnen. Jag gillar det mer och mer och ser fram emot hösten med spänning och glädje. Utmaningar är viktigt för mig, att stimulera hjärnan och testa mina gränser på olika sätt, men med full respekt att vi är olika och känner olika inför detta. 
Välhemma nu så är jag riktigt trött men glad i varenda por och ser fram emot onsdag då jag träffar mina sångarvänner igen!
I kväll ska jag njuta gott till kvällens avsnitt av Saltön, den serien gör mig så varm och glad, speciellt den här sista omgången!
Ha det gott!
Åsa
 
 
 

Det var en mening med detta....

Publicerad 2017-08-17 21:32:39 i #Gemenskap,

Skolstart idag,  så och för mig, för så känns det. Jag börjar första klass, tillsammans med  ett 30-tal barn och min två nya kollegor och så här kul på jobbet är det längesen jag hade.
Jag känner mig mer och mer hemma på skolan och det är som att det var menat att jag skulle börja här!
Skolan har mycket egna traditioner under läsåret har jag insett, det är något jag gillar ex gemensamma utesamlingar från förskoleklass till sexan vid olika tillfällen med härlig sång och musik, barnen sjunger med inlevelse, glatt och fartfyllt, det är ett härligt engagemang från både barn och vuxna, tom en egen sång skapad av en av lärarna - Ljungsbrosången
Det är just sånt här som gör att det blir en "Vi-anda" och vardagens arbete blir mer lustfyllt!l
Nu ser jag fram emot hösten med glädje och nyfikenhet!
Här är en bild från min sol och badtur denna ljuvliga sensommardag efter arbetet slut.
 
 

Från sorg till glädje

Publicerad 2017-02-05 12:38:00 i #Gemenskap, #personligt,

Dagar kommer och dagar går, det märks här i bloggen att jag börjat arbeta och tiden att skriva blir mindre. Det har varit en vecka från sorg till genuin glädje. I måndags var det begravning för min vän som jag berättat om i tidigare inlägg. En dag fylld av starka känslor, många var talen och tårar blandades med skratt när vi mindes vår Annika.
Arbetet har sen rullat på i veckan, börjar hitta min roll i uppdraget, känner mig inte lika ny och barnen börjar se mig som ordinarie, känner att nya relationer börjar gro. Jag fortsätter arbeta utifrån det förhållningssätt jag tror på och jag kan säga att det är inte riktigt detsamma som denna arbetsplats har......men tänker att genom att vara som  den jag är, så kan det sås små frön även här....vilket skulle gynna barnen här......och de vuxna.....
 Igår gick dagen i sångens tecken, en eftermiddag med kören Senza Nome. Är det någonting som fyller depåerna i mitt liv så är det när jag tillbringar tid med sång och sångarvänner. Vi avslutade det hela med att äta på restaurang, ett litet mysigt ställe. Med samma personer som jag i måndags delade sorgen satt jag igår och delade en glägjefylld gemenskap.
Livet är allt från sorg till glädje i en salig blandning, men i denna gemenskap som jag är i kan jag känna trygghet och vara mig själv, livsresan får en en djupare innebörd och det blir en tydlighet i att mitt i sorgen finns ljuset och mitt i glädjen finns mörker - det är livet 
 
 

Om

Min profilbild

Åsa

Jag är en gift kvinna på 55 år med tre vuxna barn och två goa barnbarn. Lever med Fibromyalgi sedan många år tillbaks. Startade denna blogg för att dela med mig hur jag genom att hitta smultron i vardagen och förhålla mig till Fibron lever ett innehållsrikt liv. Att leva i Härvaro och fokusera på det jag kan fyller mitt strå av smultron

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela