VARDAGSSMULTRON

Här kommer jag att reflektera över fina smultron i vardagen, att förhålla sig till livet ur ett positivt perspektiv.

Äntligen!!!

Publicerad 2017-09-11 19:55:54 i #fibromyalgi, #glädje,

Äntligen börjar jag känna igen mig själv, mitt jag, den jag var för ganska längesen vid det här laget. Det har varit många år som varit ganska tunga med värk och oändlig trötthet. Äntligen har det vänt, sakta men säkert är jag på väg uppför stegen. Jag har nästan glömt att man kan må så här bra. Att det finns kraft och energi kvar efter arbetsdagen slut. Visst finns min fibromyalgi kvar, men jag har nu förutsättningar att få helheten att fungera.
Det handlar om flera saker tillsammans, att arbetet är fysiskt fungerande, inte tärande stress och press och att det är en  trivsam atmosfär och anda på arbetsplatsen. Att  alla har lika värde och skrattet finns nära till hands. En arbetsplats där vi delar med oss och stöttar varann vid behov. En engagerad chef som bekräftar och värdesätter mig. Så har jag det nu och jag är så glad!
Idag blev det en 5-kmpromenad när jag kom hem och jag känner mig lycklig, på riktigt! Jag njöt av Septembers fina natur när jag gick i rask takt längs grusvägen!
 

Körsång = glädje och välmående!

Publicerad 2017-09-03 19:01:00 i #Gemenskap, #Härvaro, #fibromyalgi, #glädje, #körsång,

Septembers första helg började med sommar och övergick till höst. Jag har tillbringat den med ett härligt gäng körsångare, en uppstartshelg på den underbara stiftsgården i Vårdnäs.
Här landar man så lätt, allt är enkelt och avskalat på ett estetiskt sätt, det bjuds på härliga måltider där grönsaksbuffen är något utöver det vanliga,sen tillbringas tiden med lagom varvning av sång och mat/fika. Lördagen slutade med en fin sommarkväll och jag satte mig på bryggan. Jag fångades på bild av Ragnhild som gick förbi "det ser så härligt ut"
och det var det, jag samlade mina egna tankar och intryck av dagen och njöt i kvällssolen.Det är viktig tid för mig i alla sammanhang att stanna upp, vara med mig själv och låta tankarna flöda, att vila i stunden. Det är så jag hämtar kraft för att klara mitt liv med fibro. En sån här helg är så rolig och något jag inte vill missa, men även när allt är positivt och njutbart tar det energi och kraft, det liksom både fyller på depåerna och tömmer dem på samma gång. Jag känner det inte i stunden utan det kommer smygande, men genom att ge mig sådana här små stunder av egen härvaro blir det i slutändan positiv övervikt!
 
Senare drog regnet in och söndagen bjöd på ett höstigare väder. Vi arbetade med drama inför att vi i höst ska sjunga musical, Luthers ungar.  En härlig dramapedagog kom och vi gjorde en massa dramaövningar som en del i detta. Drama har vi olika tankar inför, själv har jag hållt på litet i olika sammanhang, både för min egen del och i arbetet med barnen. Jag gillar det mer och mer och ser fram emot hösten med spänning och glädje. Utmaningar är viktigt för mig, att stimulera hjärnan och testa mina gränser på olika sätt, men med full respekt att vi är olika och känner olika inför detta. 
Välhemma nu så är jag riktigt trött men glad i varenda por och ser fram emot onsdag då jag träffar mina sångarvänner igen!
I kväll ska jag njuta gott till kvällens avsnitt av Saltön, den serien gör mig så varm och glad, speciellt den här sista omgången!
Ha det gott!
Åsa
 
 
 

Mitt "nya" liv

Publicerad 2017-02-19 12:28:09 i #fibromyalgi, #personligt,

Söndag och bloggdag i mitt "nya" liv. Det känns verkligen som jag har ett nytt liv....samma liv men med ett rikare innehåll som i sin tur beror på att jag inte tömmer mina krafter på arbetet. Jag var inte medveten om hur mycket energi det har tagit rent fysiskt att arbeta på förskola för mig. Det är givetvis en tuff arbetssituation för alla men min ribba ligger lägre och varje arbetsdag har varit som ett stort motionspass inser jag, tror också att när man mentalt arbetar med antennerna på hela dagen så suger det mer energi än vad man kan ana.
Det tar lång tid att återhämta sig för mig, vilket skapar en tillvaro när man sakta dalar eftersom man startar varje vecka mer och mer otankad tills det till slut tar stopp.
Det har tagit sitt år att återhämta mig fullt ut och förmodligen behövs inte mycket för att starta spiralen igen. Därför är det så viktigt att hela tiden se till att jag har luft och smultronställen att fylla depåerna med kontinuerligt och stunder att bara vara utan krav.
Den här veckan när jag förkylningen lagt sig har jag både bakat bullar en dag, städat en annan och gått promenader efter arbetet slut. För mig är detta helt overkligt att det kan vara så här........det är såååå länge sen jag upplevde mig så här.
Vi pratar om lycka...... .att vara i fas med sig själv, det är lycka för mig.
Att leverera en stor påse hembakade bullar till pappa kändes väldigt, väldigt bra, vet att han uppskattar det enormt.
I fredags kändes det extra trivsamt att slå sig ner med god mat och jag orkade vara pigg i kropp och knopp till halv tio, men sen kunde jag inte hålla ögonen öppna. Jag är fruktansvärt trött på kvällarna, men denna trötthet handlar mer om att jag gått upp tidigt och jag är återhämtad efter en natts sömn. 
Igår blev det flanering på stan, litet extra mysigt på lördagar tycker jag. Satt på Gyllenfiket med en Cappuccino och njöt av stunden. En stor ljuvlig bukett tulpaner i en mångfald av färger följde med hem och sprider vårkänsla i torpet.
 
Önskar er nu en fin vecka så ses vi nästa Söndag!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Om

Min profilbild

Åsa

Jag är en gift kvinna på 55 år med tre vuxna barn och två goa barnbarn. Lever med Fibromyalgi sedan många år tillbaks. Startade denna blogg för att dela med mig hur jag genom att hitta smultron i vardagen och förhålla mig till Fibron lever ett innehållsrikt liv. Att leva i Härvaro och fokusera på det jag kan fyller mitt strå av smultron

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela