När livet tar en annan väg...

När livet tar en annan väg och det vänds upp och ner... skriver om min resa att bekämpa mina hjärntumörer. Att hitta vardagsglädje när inget är som det skulle bli.

Tänd ett ljus för livet.....

Publicerad 2017-01-06 12:15:12 i #personligt,

Trettondagen - ljusets och stjärnans dag.....bilden är tagen inne på ett torg i stan och jag tycker att det ger mig en fin stämning för denna dag....
Det är också en dag med många personliga minnen. Min numer bortgångna farbror Ingvars födelsedag, han insjuknade i cancer och lämnade oss för några år sedan. Men under nästan 40 år har jag ätit tårta denna dag hos min faster och farbror. Ett mycket gästvänligt hem där jag alltid sett mig så välkommen och sedd.
Glömmer aldrig det året min egen familj insjuknade precis lagom till födelsedagen och vi alla inklusive våra barn var så besvikna, för även för våra barn var det något speciellt att åka dit. Han fyllde jämna år och det serverades smörgåstårta.....sent på kvällen ringer han och säger "Vi har mycket smörgåstårta kvar, jag kommer över i kväll, är ni vakna vid elva"...på kvällen alltså....
Så han på sin egen födelsedag bilar ett par mil på senkvällen för att ge oss smörgåstårta......Det var Ingvar i ett nötskal!
Det är just han som har filmat och fotat mitt liv och släktens under många år. Tack vare honom är jag dokumenterad från några veckor gammal till vuxen. Sista året han levde såg han till att alla fimer hamnade på DVD och finns kvar för eftervärlden. Han hade en förmåga att fånga och filma utan att vår lek och aktivitet upphörde. det hade varit så intressant att få diskutera förskolans fotande och filmande dokumentation med honom.....
Det är i denna familj mina två kusiner på pappas sida och som står mig nära har vuxit upp. Numer träffas vi inte så ofta, men när vi gör det så känns det inte som att vi varit ifrån varann länge alls, vi har hela barndomen tillsammans med många fina och roliga minnen som vi delar.
Jag gjorde min första egna resa till London tillsammans med dottern, min kusin Birgitta -  vi var då 18 år, hade ingen mobil.......Vi hade väldigt kul kan man lugnt säga....
 
Vi bär nog alla på minnen av människor som har betytt litet mer för oss och som präglat oss och idag tänder jag ett ljus för min farbror och ett för min mamma, för det var just på trettondagen hon föll i koma för att på tjugondag Knut somna in för alltid...
 

Kommentarer

Postat av: Anonym

Publicerad 2017-01-08 16:35:56

Hej!
Vad kul att du tittat in till mig, det är lite skönt i lagom dos få ta del av andras smärta. Braskaminen är min bästa vän i vintern.

Svar: 💚 💚💚
Åsa

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Åsa

När livet tar en annan väg och det vänds upp och ner... skriver om min resa att bekämpa mina hjärntumörer. Att hitta vardagsglädje när inget är som det skulle bli.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela