Min plats på jorden.
Var ute i Sommartorpet igår kväll en sväng efter arbetet. Solen värmde så gott när jag satt på trappen och fikade, hade lyxat till det med litet gott bröd från stans bästa konditori - Lanemo. Jag satt där länge och blickade ut över en grusgård som nog aldrig under mina drygt 50 år varit så rensad och välkrattad. Det är mina söner som lagt ner ett digert arbete i sommar och det har verkligen gett rsultat, hoppas min mamma Gulli ser den från sin himmel.
Tiden liksom stannar därute, det är som att gå in i en bubbla. Jag fylls alltid av ro och frid. Tystnaden talar.....
Ett torp byggt 1907 på en höjd vilket gör att vi har en vidunderlig utsikt över Ärlångens fina vatten från verandan. så när jag njutit av det välkrattade gruset lyfte jag blicken ut över sjön.
Jag blir lätt litet vemodig härute, det finns så mycket minnen från en tid som varit, människor som inte finns längre, saker och platser har en historia att berätta. Ofta sitter vi här ute och har verandahäng, minns det som varit och planerar framåt, framförallt njuter, morgon, middag, kväll. Här dricks morgonkaffet, här äter vi och här avslutas dagarna ibland med ett glas vin.
Här upplevde jag mina somrar som barn och nu är det våra barnbarn som njuter sommarlov här.
Denna sommar var det stora projektet en lådbil, vilken byggdes av en klurig Loke med litet hjälp av morbröder och morfar.
Lilla Julia gick på strövtåg i hembygden.....
Detta är min plats på jorden!
