Jo, det närmar sig.....
Vaknade tidigt återigen, det där med sovmorgnar verkar vara ett minne blott.......dels beror det nog på att hjärnan har mycket att tampas med, och sen är det något med åldern har jag hört.....men jag tycker inte helt illa om fenomenet bara att jag vaknar med ro i kroppen vilket inte riktigt var fallet idag....
Det enda som var kvar på min resa var att författa ett brev med mina egna synpunkter på varför jag tycker att jag är berättigad till 50% sjukpenning...... det skrev jag i morse... Jag bryggde kaffe och satte mig vid datorn, timmarna flöt iväg, men nu har jag ett färdigt brev som jag är nöjd med. Godkänns inte det förtydligade läkarintyget nu...ja då kommer det aldrig att godkännas. Tänker inte lägga energi på detta mer, möjligtvis en överklagan, men nu finns en plan för min framtid!. Det mesta löser sig, det jobbigaste är att leva i väntan och ovisshet.
Och så fick jag äntligen ro och litet ork att fixa inför kommande advent, nu står en Amaryllis och två fina domherrar på köksbänken och väntar tillsammans med mig! Jag vet det finns inga måsten och ska.... men jag älskar den tid som kommer om det är något som ger mig gnista så är det tiden med ljus och dofter som ligger framför oss. jag mår sämre om jag inte får till de viktiga ingredienserna som ger mig harmoni!