Dela några ögonblick med en medmänniska
Det är ju den där mysiga dagen då huset äntligen kläs med stjärnor och adventsljusstakar efter Novembers mörka dagar. Skriver litet medans jag vilar kroppen. Som traditionens kvinna är det mesta sig likt men varje år smyger sig in en och annan tingest som får samsas med det gamla. I år står en ljusstake där ljusens små lampor bildar ett hjärta. Känner att den får symbolisera kärleken och omtanken som vi så innerligt behöver i vår värld i dag.
Läste idag en krönika där en kvinna beskrev en händelse när hon flög från Umeå om hur vi ofta bemöter varandra på bussar, flyg mm som fick henne att konstatera att det där att säga hej till människor vi inte känner, hur stela vi kan vara är speciellt för oss här på norra halvklotet, Hon hade rest en del...Att du kan uppfattas märklig om du säger hej till en person som du ska sitta bredvid på resan.
Är vi rädda, orkar vi inte, eller vad är orsaken......det är som små kokonger kring varje individ.....
Så många fina, möten i vardagen som inte blir av.
Själv försöker jag ändå bryta normen och det blir små stunder när man delar några ögonblick av sitt liv med en medmänniska, visst kan man känna sig trött ibland...men den lilla stunden kan faktiskt göra mig piggare och även gladare!
Skriver som sagt små stunder då och då idag och nu sitter jag och vilar igen och smuttar på min favoritglögg.
Utanför har mörkret lagt sig och härinne är adventsljusstaken färdigpyntad till morgondagen.
Så är det den där kalendern med tre säckar, det var en tid då jag hade ett fasligt sjå att komma ihåg att fylla säckarna på kvällen och nu känner jag ett vemod att inte ha det görat, men den får hänga på sin plats och så fyller jag vid de tillfällen barnen kommer hem.......
Önskar er en fin kväll och prata några ord med din nästa!
