När livet tar en annan väg...

När livet tar en annan väg och det vänds upp och ner... skriver om min resa att bekämpa mina hjärntumörer. Att hitta vardagsglädje när inget är som det skulle bli.

Närmar sig fas två, litet i ofas...

Publicerad 2021-03-05 16:02:43 i #Härvaro, #hjärntumör, #personligt,

Det har blivit känslomässigt påtagligt för mig att livet är på annat sätt, att det inte är som vanligt.
Att vara här och nu så mycket jag kan, ta saker litet i taget, det är min strategi fortfarande, men så sköljer det över mig, att livet har tagit en annan vändning, än vad jag såg framför mig på min livsbana och även för min famij. Det hänger ofta ihop med mina sköra förmiddagar då utfasningen av medicinen gör mig litet nedstämd och orolig i kroppen.
Vaknar ofta med huvudvärk, nackvärk och litet allmänt olustkänsla i kroppen och måste gå upp så värken inte tar över, tänker att det är min Fibromyalgi.
När morfin är alternativet istället för Ipren så känns bättre att dricka kaffe med vetekudden om nacken. 
Sen ett gäng mediciner - cortisonet som triggar och efterdyningarna med svettvågor som svallar genom kroppen en och trötthet och svaghet i muskulaturen.
 
I dag blev det extra tufft, jag var inte beredd på hur nära känslorna jag är.
Den beställda hårtrimmern kom i går,  Kent fixade det då jag inte mentalt klarade av att beställa, sen så låg kallelser till läkarbesök och magnetröntgen i brevlådan. Inget jag inte visste om, men det blev så tydligt, svart på vitt, att V 11 så är det dax. 
Jag köpte med en sån där bukett från gårdagen i går fråm Blomsteraffären, som blev så lyckad sist...
Idag så hade 6 rosor nickat av 10 och tillsammans med det som kom igår så har jag en förmåga att se saker i symbolik, det rann över... 
Kent lade de 4 rosorna som var friska i en glasskål och så pratade vi om hur vi ska fixa på tomten med fikakorg och hur vi ska åka på på små miniturer, sakta så kändes det bättre.
 
Vid lunchtid och framåt går kroppen in i någon form av mitt vanliga jag igen. Jag mår bättre och det är så för det mesta fram till nästa morgon.
 
Vet inte vad jag är mest orolig för framåt, att jag ska bli förlamande trött eller att jag inte hanterar elbehandligen, eller att raka mig två gånger i veckan....inget av detta känns så inspirerande, men det handlar om mitt liv och då gör man det man kan.
Läkaren på strålningen har sagt att denna magnetröntgen talar inte om hur läget är just nu, allt är fortfarande svullet och påverkat av strålbehandlingen, utan något att utgå ifrån för att jämföra med framåt.
 
Känslor finns och inget att stoppa undan utan så här är det.
Att göra det som i stunden känns bra och ger mig livskvalité, inte tar onödig energi utan får mig att må så bra det går är det jag satsar på, här och nu och framåt:
 
Idag när huvudvärken släppt och jag är i mer balans, har jag bakat tekakor för framtida utflykter. 
Igår planterade jag Fuchsiasticklingar och kanske att det kommer ner litet paprikafrön idag.
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Postat av: Jaana

Publicerad 2021-03-05 19:16:18

Massor med kramar till dig❤️❤️❤️

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Åsa

När livet tar en annan väg och det vänds upp och ner... skriver om min resa att bekämpa mina hjärntumörer. Att hitta vardagsglädje när inget är som det skulle bli.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela