En samling av ett cancerliv
Tiden går fruktansvärt fort, samtidigt händer inte så mycket, tycker det ständigt är måndag igen. Det har varit mycket sjuhusbesök, då de har upptäckt att den ena tumören växt litet, vilket gör att de fundarar på att ge ett annat cellgift, De har en grupp där de diskuterar bl.a detta. Tänker att de vet vad de gör och att de snabbt sätter in ny medicin vid behov, allt för att göra mig så bra som möjligt, så länge som möjligt.
Tänker på min kollega och vän som nu somat in till följd av sin cancer.
Hon har varit min förebild under de år vi arbetat tillsammans och när jag blev sjuk så fanns hon där, mycket sjukare än jag. Hon hade genomgått än mängd behandlingar och jag förstod att det inte var så lång tid kvar för henne.
Hennes sms gjorde mig alltid gladare. En så positiv och varm person med humorn som en tråd. Är så tacksam över att ha fått lära känna henne som vän och kollega de år jag arbetat i Ljungsbro. En speciallärare som såg varje barn, speciellt de som behövde det där extra.
Nu finns Lottas minnesfond, barn med särskilda behehov vid Ljungsbro skola.
Begravning via länk och den var så fin och speciell, precis såsom Lotta var och är i sin himmel
I lördags så fick jag äntligen träffa Linda. Vi satt och fikade på Måltorp i solskenet och träffa hennes nya själsfrände. Det kändes så skönt i mitt hjärta att de träffat varann, speciellt nu i detta läge med mig. Alla tre barn har varsin själsfrände.
Jag är en person som lever i nuet och inte tänker för mycket framåt, även om de tankarna givetsvis finns, tänker mer på hur det blir för Kent.....
Nästa helg blir det fika med David, de där timmarna med barnen, de liksom bara försvinner. Denna pandemi har gjort så mycket sorgligt för mig personligt, att inte få träffa mina närmsta och kramas när livet är mer skört än normalt.
Många gullvivor har jag plockat i vår. Denna som står på bordet nu passar så fint i Farmors lilla mini-handfatskitt.
