Idag är idag
Varje dag har en betydelse. Idag för 34 år sen döptes vår första dotter Linda. Ute var det -30 grader och rejält med snö. En vaken och nyfiken tjej som var med hela gudstjänsten i Mariakoret i Vist Kyrka. Älskade dotter
som fortfarande tar sig an livet med nyfikenhet och så mycket kärlek.
Satt igår kväll och lyssnade till psalmer som sjöngs av Anna Stadling, det är så starkt att höra dem med just henne. Hennes röst kliver rakt in i mitt själ. Tonsäker och med en röst fylld av livet, så som det är.
Blott en dag ett ögonblick i sänder, det är så det är just nu, hennes röst hjälper mig att se framåt.
Tårar kommer mer och mer och jag tycker det är skönt, det känns som att jag blir litet mindre trött successivt.
Tårar för allt som varit, en trötthet som fått utrymme att flöda nu när jag bara är, som suttit undanstoppat och som måste komma ut så att jag kan fokusera på det viktiga, livet.
Det har nog varit tårar mest för det och nu går det över mer och mer...
..... till tårar för där jag är nu, oron för det jag inte vet... hur jag kommer bli...
..... så länge jag bestämmer och makten ligger hos mig och läkarvetenskapen, så ska jag fixa detta....
..... men det kommer bli annorlunda, man genomgår inte en sån här sak utan att saker blir på ett annat sätt.
Det ligger i människans natur att veta, ha förklaring och kontroll...
..att gå in i ett scenarie där man kastar sig in i en värld där ingen vet, bara vad man vill att det ska bli.
Att förhålla sig till det tänket och säga, jag ska fixa detta, även om det kräver mycket och förändrar saker så ska jag leva! Det finns inget annat.
Men det kräver mod, att våga ta till sig det som är svårt att läsa, om prognoser, biverkningar, och vad som kan bli bestående.
Men samtidigt så måste jag också ta till mig vad det är jag ska kämpa mot för att leva.
Att jag måste genomgå behandling under lång tid, det är bara så, hur jobbigt det än må vara.
... men samtidigt så är det nu jag också ska njuta av dagen här och nu. Att hitta en tillfredställelse i vardagen, att skratta, finna glädje, må bra när det går att göra det.
Att veta om fakta och kunskap men samtidigt vara i nuet och inte lägga oro på det jag inte vet. Att inte oroa sig över något jag inte vet kommer va ett problem... det är ett förhållningssätt som jag försöker hålla mig till och det jag tror
på.
Det är här jag befinner mig, de sista dagarna har varit en blandning av det som varit och det som ligger framför mig.
Men nu på morgonen känner jag att jag lämnar det gamla, är inte lika trött, känns som att nu räcker det!
Lånar en bild av Christoffer och tänker att jag ska åka till Taize när allt det här är över.
