Hjärnans trötthet smyger sig på
Sitter uppe som vanligt med mitt kaffe och tända ljus.
Jag sätter klockan för att få till denna stund, för jag sover hela nätterna i princip, men det är så viktigt att få den här stunden med kaffe och sen äta frukost i lugn och ro.
Känner av hjärntröttheten. Det är lättare att skriva än att prata.
Kan förstå många av de barn i skolan som inte klarar av alla intryck. Deras ilska när vi inte är på samma spår..
Min hjärna talar om vad som gäller nu... ibland slår den bakut och jag blir arg över vad som helst om det inte får plats i hjärnan, ju tröttare ju värre.
Det kan vara TV- inslag eller att Kent vill prata om vad som, bara det att min hjärna tänker på något annat. En sak i taget.
Jag är ju den som vill diskutera och uttrycka åsikter, analysera mm och det är jag ju nu med, men det är så mycket lättare att skriva i min takt och när det jag inte är för trött.
Att prata i telefonen just nu, känns jobbigt, förutom med mina nära. Det blir en sak för mycket.
Det är ju detta det handlar om att jag ska utgå från mig själv och det som känns bra för mig, att jag är kärnan som skall mogna till ett vackert äpple när resan når sitt mål. Det är ju faktiskt min kloka hjärna som talar om vad som gäller även
nu.
Ännu en bild från en hiss med fina upplyftande ord vid varje fågel! Ord som passar för alla men väldigt mycket just nu!