VARDAGSSMULTRON

Här kommer jag att reflektera över fina smultron i vardagen, att förhålla sig till livet ur ett positivt perspektiv.

Ge barn förutsättningar att känna tillt!

Publicerad 2016-11-08 08:59:13 i #förskola, #tillit,

Jag känner att jag behöver förtydliga mig utifrån mitt inlägg igår. Det berörde förstod jag på reaktionerna. Dock mer över min situation och jag tackar för omtanke, det känns varmt att människor bryr sig och vill mig väl. Visst det är tufft att komma till en ny grupp barn och föräldrar. och inte det som är det ultimata i min situation med min Fibromyalgi och tillbaka efter en lång sjukskrivning. Men vissa saker råder jag inte över, inte min chef heller. Jag väljer att se det som en del i min resa, till att en tjänst inom skolans värld dyker upp. Att inte lägga onödig energi, utan se det litet som en utmaning och jag kan säkerligen tillföra något till barnen där. Det är nyttigt att se en förskola med litet utifrånperspektiv och roligt att arbeta med personer jag känner sen tidigare. Jag väljer att göra det till något bra och en hållplats på en längre resa. 
 Inlägget handlade inte om att jag under några veckor ska vara på en annan förskola i enheten, jag är tillfrågad och har tackat ja. I inlägget belyste jag vilka djupa relationer personal bygger upp med barnen och hur vi pratar och värdesätter anknytning och som sedan "glömms" pga ekonomi/ omstrukturering och andra orsaker. I min nuvarande situation har jag fått upp ögonen extra för hur betydelsefull jag är för barn och föräldrar och att jag inte glömdes när jag var sjukskriven. Det får mig att inse hur viktigt det är att de är med i processer utifrån sitt barnperspektiv och ges förutsättning att ha tillit till personal i förskolan.
Min erfarenhet är att personal alldeles för ofta blir förflyttade av ovanstående orsaker. Det skapar i sin tur arbetslag som aldrig får chansen att bli trygga och stabila, vilket färgar av sig i barngruppen. Kanske är det en bidragande orsak till att många väljer att själva söka sig vidare. Det tar tid att bygga upp ett tryggt arbetslag som i sin tur är grogrund för att det skapas stabila relationer mellan barn och vuxna. Det är barns rätt att få ha anknytning och stabila relationer, en förutsättning för att de ska kunna känna tillit till vuxna. Det är när tilliten sviktar som de protesterar och vi får "jobbiga barn" 
För att återgå till min situation  ser jag numer mitt liv som en tårta med många tårtbitar såsom Familjen och hemmatillvaron, Kyrkan och mina  körer, Skrivtid vid datorn som inkluderar Blogg, Twitter och Facebook mm. Härvarotid i naturen. Det innebär att den del som är arbete är en av flera tårtbitar och på varje tårtbit finns minst ett smultron.
 
 

Om

Min profilbild

Åsa

Jag är en gift kvinna på 55 år med tre vuxna barn och två goa barnbarn. Lever med Fibromyalgi sedan många år tillbaks. Startade denna blogg för att dela med mig hur jag genom att hitta smultron i vardagen och förhålla mig till Fibron lever ett innehållsrikt liv. Att leva i Härvaro och fokusera på det jag kan fyller mitt strå av smultron

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela