VARDAGSSMULTRON

Här kommer jag att reflektera över fina smultron i vardagen, att förhålla sig till livet ur ett positivt perspektiv.

Boken fick mitt inre frö att gro

Publicerad 2018-02-21 13:11:00 i #kyrkan, #personligt,

Tanken var att jag skulle åkt till arbetet idag men så blev det inte. min mage krånglade och jag insåg vid sjutiden att det inte skulle bli något jobb. Bäddade ner mig i soffan, lysssnade på radio och föll i skön sömn, skönare än på länge. Det känns som att kroppen löste en dag i vila på sitt eget sätt. 
Fyllde på ved i spisen, satte på taizemusik och kröp åter ner under filten. Jag läser en bok.......
Den berättar om den man som sedermera blev Franciskus av Assisi. Hans förhållningssätt till livet och medmänniskan genom Gud. Hur han gjorde ett val att lämna allt för att leva i enkelhet för andra. 
Boken speglar paralleller med vår tid, hur kan vi göra liknande resor i det samhälle vi lever idag. Kan vi välja bort, leva enklare och finna inre ro......
Boken känns som sänd till mig, ju mer jag läser, ju lugnare känner jag mig. Vet inte exakt vad det är som gör det, men det känns som att den ger mig verktyg att komma vidare i mina egna tankar. Jag ser likheter med mig själv, mitt tänkande och på något vis känns det som att mitt förhållningssätt till livet snuddar vid bokens tanke. Så som jag innerst inne vill leva kanske inte är en omöjlighet, att boken ger näring till mitt inre frö att gro, att jag kommer vidare på min resa. 
 

Advent för mig är.....

Publicerad 2016-11-28 11:41:58 i #Gemenskap, #kyrkan, #musik,

Min kropp säger att helgen var ett segertåg! .......Ni vet Lasse Winnerbäcks textrad om konserten där gitarren flitigt spelades på....."Mina fingrar säger att Linköping var ett segertåg".....Med andra ord att göra adventsmysigt, sjunga i kör och adventsfika med familjen tar ut sin rätt och det får den göra, känner en innerlig glädje inombords av att ha firat Första Advent som lasse beskrev känslan av en lyckad genomförd konsert.
Jag började dagen i med att tända första ljuset i den mörka morgontimmen
Adventsgudstjänst med alla de välkända psalmerna och min kör framförde Det susar genom livets strid och "Advent" Huden knottrar sig, jag blir så berörd denna gudstjänst, kyrkoårets första. Det är nog just denna som bidrog litet extra till att jag började sjunga i kören.
Jag var på många Första Adventsgudstjänster under barnens uppväxt, tårar trillade av starka känslor när vi sjöng Bereden väg och Gå sion din konung att mötas.
När jag står i körgemenskapen och vi fyrstämmigt brister ut i Hosianna, det är en känsla som jag inte finner ord för.
Vi åkte sen hem till dotter Linda med familj och adventsfikade, även den ene sonen, Christoffer med sambo kom dit och vi hade en eftermiddag fylld av familjegemenskap, hade så gärna haft den andre sonen där, men har leksand hemmamatch så har de och dessutom vann de efter förlängning!
Loke höjde ögonbrynen när jag började sjunga "Låt det brinn-a, låt det brinn-a, ljuset i Advent" Ja han har också fått musikens kraft i sig!
En härlig eftermiddag för många, Christoffer fick leka en rejäl stund med Lokes radiostyrda lyftkran, han själv fick ju aldrig någon när han var barn....och Julia fick en pratstund med sin morfar, de diskuterade viktiga saker....
 
Nu tar vi oss an denna vecka och hoppas på ett positivt beslut angående min sjukpenning.
Önskar er en fin dag!
 
 

Det finns saker som ger min själ ro

Publicerad 2016-11-14 10:41:28 i #kyrkan, #personligt,

Gårdagen innebar en stor trötthet både i kropp och själ, jag kände mig som en Zombie. Tur att Christoffer kom hem, som såg min situation med näraperspektiv och utifrånperspektiv. Han bär på både klokhet, kunskap och vishet, det gör de alla mina tre barn, men idag var det Christoffer som var på plats. Dagen avslutades på allra bästa tänkbara sätt för mig. Vi var på Temamässa i i Vist kyrka. En mässa som Ungdomsgruppen varit med och förberett och deltog i. Mässan började med att kyrkan släcktes sånär som Kristusljuset och vi sjöng tillsammans i mörkret "Möt mig nu som den jag är" om och om igen....  U till ngdomar gav röst till djupa eftertänksamma texter - från tiggare, människor på flykt, ungdomar mitt i tonåren....Tre tjejer sjöng i stämmor Kyrie och andra meditativa sånger.....Vi tände sen alla varsitt taizéljus och det blev som ett altare i Taizé och ljuset kom åter.....Det lade sig en ro i själen och jag fick dela denna stund med Christoffer som själv var ledare i många år. 

Nu är det åter Måndag morgon och klumpen finns, men genom att skriva ner hur jag känner mig, berätta för de människor som har velat lyssna så håller jag mig över vattenytan, men det behövs inte mycket för att få en kallsup.....I morgon ska jag äntligen få träffa min läkare och jag hoppas att det ska ge något gott!
 
 
 

Om

Min profilbild

Åsa

Jag är en gift kvinna på 55 år med tre vuxna barn och två goa barnbarn. Lever med Fibromyalgi sedan många år tillbaks. Startade denna blogg för att dela med mig hur jag genom att hitta smultron i vardagen och förhålla mig till Fibron lever ett innehållsrikt liv. Att leva i Härvaro och fokusera på det jag kan fyller mitt strå av smultron

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela