Positivt fokus, hur lätt är det?
Nu gäller det att hålla skutan flytande, fokusera på möjligheter, det positiva, inte falla och bli ett offer i Försäkringskassans system. Nu handlar det om att få denna handläggare på försäkringskassan att förstå vad det innebär att ha Fibromyalgi och hur den påverkar min arbetsförmåga i vilket arbete det än är. Man kan vara väldigt sjuk utan att det syns utanpå, jag är både relativt vig och rörlig synmässigt sätt, glad för det mesta och ser nog inte särskilt sjuk ut när jag kliver ut ur mitt hem. Att hålla sig fräsch och levande är en form av överlevnadsstrategi.
I Förskolan och skolan har vi numer ett arbetssätt och förhållningssätt då vi ser barnens kunnande och möjligheter som tillgångar och bekräftar deras vilja och drivkraft. När vi sen blir vuxna och hamnar i situationer typ min så är det precis tvärtom!
Jag:Klarar att arbeta 50%, vill arbeta, känner fortfarande inspiration och glädje i mitt yrke - Försäkringskassan: Du sa ju i Februari att du inte kunde arbeta som barnskötare, men då kanske du kan arbeta mer än 50% i ett annat yrke.....,
.....De vill helst att jag ska ge upp, sluta i kommunen, vara arbetslös och stå till arbetsmarknadens förfogande för att det kanske finns något jag skulle klara av att jobba mer än 50% med.....eller arbeta 100% med det jag gör....bara de slipper betala mig sjukförsäkring.....
Att jag plus all utredning tydligt visar att jag inte klarar det längre, jag har kämpat i minst 20 år. Jag har behållit min arbetsglädje, jobbat så mycket jag trott jag klarat, vilket var litet för mycket.
Tyvärr finns det idag inga prover eller annan konkret bevisning för denna diagnos och det är väl en del av dilemmat. Jag tror att det har ökat pga av detta samhälle vi lever i idag med stress och krav ,för enbart bara det slår ut mig före icke fibromänniskor. Jag blir som utbränd fast det är jag inte egentligen men jag fixar inte ökad belastning varken fysiskt eller psykiskt. En anpassad arbetstid med tid för återhämtning varje dag är vad som krävs, men sen klarar jag mitt jobb till fullo, jag har lärt mig på egen hand att förhålla mig till smärtan och att småpausa kontinuerligt förövrigt.
Tyvärr ger jag ingen bonuspoäng i systemet och till handläggaren för jag behöver litet sjukförsäkringspengar, vilka jag själv har varit med och betalat in.
Att sedan bli bemött , respekterad och bekräftad som klient och människa borde vara en rättighet, men tyvärr.....
Så gott folk, få aldrig Fibro, håll er friska!
Och själv försöker jag tänka....
