När livet tar en annan väg...

När livet tar en annan väg och det vänds upp och ner... skriver om min resa att bekämpa mina hjärntumörer. Att hitta vardagsglädje när inget är som det skulle bli.

Söndagstankar

Publicerad 2016-03-06 12:39:18 i #personligt,

Ljuvliga söndag, du är min vän i livet.......Satte klockan som säkerhet, vill ju inte missa starten i Vasaloppet, nästan lika viktigt som att se Nyårskonserten från Wien. Jag som i princip inte har koll på sport alls....men hur det går för Leksand i hockey har jag full koll på och håller mig uppdaterad konstant och hejar i med och motgång..... Även på den tiden då Ingemar Stenmark var i gång var jag insatt och följde som hela Sverige hans bedrifter i Pisten och så är det en gång om året när Vasaloppet går av stapeln., men därutöver är det inte mycket av den varan. Det bästa är när Kalle Moreus intervjuar kända och okända längs spåret och så småpratar jag med "twänner", ni vet "vänner" som man har på Twitter, är riktigt kul. ( Det är som med FB man avgör själv vem man följer, kommenterar och retweatar, och så blockerar såna där som man inte vill ha att göra med)
Däremellan är det tvära kast då övar jag på Ave Maria, Brödet som brutits mm till efermiddagens musikgudstjänst. Det är ju så att i denna kör "Senza Nome" ska allt sjungas utantill och det är en utmaning som heter duga, men förmodligen kanonbra inför kommande ålderdom, vill ju helst slippa sån där eländig demens. Att få in texter på engelska är värst, förstår inte varför det ska vara så svårt..... Läser igenom dagens texter och Kyrkans tidning, I den finns en kortare "predikotext" som är litet spännande att läsa då man får en hint om vad texterna vill säga och så klurar jag litet kring det. Ju mer jag fördjupar mig inför gudstjänsten desto intressantare blir det att lyssna i em och imorgon levererar en "Bloggpräst" sin predikan. Allt det här ger mig en helhet.
Och DÄR gick Jon Christian Dahl i mål i Mora, när han åkt i Fädernas spår - Vasaloppet. Kranskullan får stå och vänta, klappar om den liggande vinnaren innan han orkar ta sig upp och få kransen kring halsen. Kommer på mig själv med att tänka att ibland är det faktiskt riktigt skönt att ha Fibron att skylla på när man inte känner för en del saker som jogga...åka skidor.....men det kanske beror på Fibron att jag inte känner för det...."Sjukdomsvinst" skrev en på Twitter.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Åsa

När livet tar en annan väg och det vänds upp och ner... skriver om min resa att bekämpa mina hjärntumörer. Att hitta vardagsglädje när inget är som det skulle bli.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela