Tankar kring Reggio Emilia....
Idag har det gått fyra månade sen vi vaknade till Julaftons morgon....många har nog trott att det är Julafton idag då stora delar av södra Sverige har vaknat till ett vinterlandskap....dock inte här, däremot är min lyckokänsla kvar i kroppen lik den som infann sig när man fått de där efterlängtade julklapparna...
Mitt lilla skärgårdstroll är nu också fyra månader, lilla Julia som kom till oss på juldagen, nu ligger hon på mage reser upp huvud och nacke högt och har fullständigt koll på vad som sker runt i kring henne....hon gör just den där övningen som ingår i mina övningar....hon gör det hur lätt som helst och länge, många gånger....vad är det som händer med oss egentligen....jag kämpar med mina fem gånger...
.och Loke utvecklar hela tiden sitt legobygge, nu är det Titanic som gäller och historien hur det gick till....kreativitet och kunskapstörst flödar..
....allt det här finns hos oss människor, men så händer nägot för många, lusten att lära och utvidga registret minskar....något kväver den inneboende kraften för väldigt många......
Det här leder mig till mina tankar om en pedagogik som mer och mer erövrar Svenska förskolan - Reggio Emilia. För mig har den sin kärna just här men det tar tid att inse vad denna pedagogik är, att den är ett förhållningssätt.....
Reggio för mig är inte att såga av benen på bord, följa barn med kamera och fota, filma för kung och fosterland och sen fylla alla väggar med dokumentation för alla vuxna.....
pedagoger suckar, hur ska vi hinna...... Reggiopedagogik är Härvaro!
Att jag som barn är sedd för den jag är och att min kraft, kunskap, erfarenhet och framtidstro utvecklas genom det jag är intresserad av, vilket gör att jag som barn upplever det lustfyllt och roligt att lära och driver mig att vilja veta mer.... att pröva olika sätt och få erfarenhet utan att uppleva att det är ett misslyckande. Det finns en mångfald av sätt att göra saker på, inte endast ett sätt som den vuxne har förutbestämt. Att få vara med i en process där inga svar är givna, utan få upptäcka, prova och se vad som händer och vara delaktig med härvarande vuxna. Att vara härvarande vuxen betyder inte att vara närvarande utan genom härvaro ser jag ex ibland att nu är det läge för barnet att greja själv, men genom att jag är härvarande vet jag vad det är för process som pågår och kan ge bra nycklar när behov uppstår...att jag som barn känner att det jag säger och uttrycker är viktigt, att det är någon som lyssnar och att det jag förmedlar har betydelse framåt, att just för att jag kom på det där....så är det så här nu...och lika viktigt att min kompis berättar och jag lyssnar, och kan ge nycklar till någon annan. Det här är ett förhållningssätt som fungerar hemma också. Och för kreativitet och forskande behövs en mångfald av olika material som inte är förutbestämt,allt från lego till toarullar, slangar, äggkartonger mm
En annan del är att miljön ska vara lustfylld och estetisk, barnen ska omges med skönhet och estetiska upplevelser, det väcker lustfylldhet och det är i lustfylldheten vi lär oss mest!
I Förskolan är också pedagogisk dokumentation en del och på något sätt så har just denna del fått huvudnumret...men.....en Pedagogisk dokumentation är inte som en berättelse med start och mål......utan ett verktyg för barnen att följa sin process, återberätta och upptäcka att något har hänt.
Från en tanke eller fråga så startar en process som inte står still, den rör sig hela tiden, väcker nyfikenhet och nya frågor, ger dem ny kunskap och erfarenhet, att saker går att göra på flera sätt....
att genom bilder, komihågord mm ser de denna process hos sig själva, får en insikt i att livet pågår... jag lär mig saker, jag kommer ihåg, jag upptäcker något när jag provar, de har erövrat en ny erfarenhet och tränar på att åberätta egna upplevelser för andra.
Ja det här blev långt, men för den intresserade så kanske det kan väcka en tanke. Önskar er en fin Söndag!
